2018 års elpriser var 40 procent högre än i fjol och de högsta på åtta år, enligt ny statistik. Det mesta talar för att prishöjningen är en trend som är här för att stanna.

Årets medelpris för el beräknas hamna på cirka 45 öre per kWh, vilket gör det till 40 procent högre än förra året.
Den främsta orsaken till årets höga prisnivå är den höga marginalkostnaden för kolkraft. En bidragande orsak är reformer av den europeiska utsläppsrättsmarknaden som höjt utsläppspriserna. “Vi kan se en generellt ökad klimatoro som leder till flera politiska beslut om att fasa ut kolkraft. I Europa finns det inte lika mycket vattenkraft som i Norden, och därför är det kol- och gaskraftspriserna som sätter ribban för hur höga elpriserna blir". Däremot ska man komma ihåg att elpriserna kommer från väldigt låga nivåer. Det genomsnittliga elpriset för 2016 var cirka 27 öre per kWh och trots att priset på el har stigit markant kan de ses som fortsatt låga.  “Om vi ska nå klimatmålen måste kostnaden för att släppa ut koldioxid öka ännu mer. Frankrike har tagit beslut om att stänga ner all sin billiga kolkraft fram till 2022 och fler liknande förslag väntas komma från både Nederländerna och Tyskland under nästa år. Då blir det naturligt att elpriserna stiger.”

Årets ovanliga väder har även det satt sin prägel hos årets elpriser. Den varma och torra sommaren har bidragit till ett underskott i vattenmagasinen, vilket har gjort vattenkraften lidande. Sverige har också haft en lägre vindkraftsproduktion än ett “normalår”, på grund av det generella högtrycket över Norden.

Sverige har sedan 2012 ett gemensamt elcertifikatsystem tillsammans med Norge. Elcertifikatet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. På sikt kommer elcertifikatspriserna att minska för konsumenten, men det väntas inte påverka den generella prisökningen. 
“Årets prisläge håller i sig. Elpriserna kommer att vara fortsatt höga kommande år och med stor sannolikhet också stiga ytterligare.”

Ett beslut om globalt system för utsläppsrätter sköts upp till nästa år under årets klimattoppmöte i Katowice. De europeiska länderna måste däremot agera på ett nationellt plan för att nå upp till målen i Parisavtalet. 
“De beslut som fattas under ett klimatmöte är inte tillräckliga för att vända den oroande utvecklingen kring klimatutmaningen. Däremot kommer de att leda till fler politiska beslut på nationella, regionala och privata plan, som kommer att påverka både Sveriges och Europas elpriser.”